Jag vill säga att det går bra men då skulle jag ljuga. Jag vill få min omgivning att tro att det går bra, det är lättare. Då blir det inga blickar som säger "jag visste att det inte skulle gå denna gången heller" eller det mest typiska är egentligen människor som säger (eller tänker) Varför gör hon inte bara det? Att bara göra något hade varit en fantastiskt bra idé om det bara hade fungerat.
Sedan jag skev sist har jag haft en fantastisk dag då jag var ute och gick i rask takt i 12 minuter. Jag var så stolt att jag inte kunde förmå mig att gå ut de kommande två dagarna ifall något skulle brista. Dä skulle jag ju vara tvungen att säga "sista gången gick inte så bra men förra gången gick jättebra" och det låter inte ens hälften så bra som "förra gången gick det jättebra". Har varit ute idag. Ingen runda jag är stolt över utan det kändes mest som om jag virrade fram och tillbaka på ett öppet fält. Vända eller inte vända. Ångest eller inte ångest.
Jag försöker att träna. Jag vill vänja mig vid att associera ett hårt hjärtslag med anfåddhet inte hjärtattack. Lyckades göra två pass förra vecka. För den som undrar har jag olika typer av träningsskivor, pilates, yoga, arobics, vad än sinnet söker. Detta gör att jag kan träna hemma i lugn och ro framför tvn. I eftermiddag när jag jobbat färdigt ska det bli arbics tror jag och sedan ska jag försöka gå ut igen ikväll.
En annan sak som är hopplös när man inte kan gå ut är kläder. Jag har inte köpt skor eller jacka på många år vilket gör att jag får pulsa runt i slitna gympaskor trots att de är snö och mer än 10 minusgrader. Vissa kläder kan man köpa via postorder men det är sällan som det verkligen passar bra. Sedan är jagså pass snål att jag inte tycker att jag behöver nya kläder. Mössa, vantar, sjalar, halsdukar och benvärmare har jag stickat men ett par nya skor hade inte varit fel.
Om jag kan ta mig till en affär innan vintern tar slut kommer jag köpa ett par riktigt fina stövlar som ska hålla i många år för det har jag gjort mig förtjänt av. Tills jag vågar detta får jag frysa om fötterna.
Hei -jeg har også problemer med å trene pga panikkangst og får angstsymptomer under trening. Kommer meg lite ut - så jeg har kjøpt en tredemølle....klarte 25 minutter idag...og 2 km....ikke så mye , men bedre enn ikke noe i det hele tatt. I høst hadde jeg mindre angst og klarte gå både fortere og lengre, men det der med hjerteattakk og sånn er jeg også livredd for.....og så hyperventilerer jeg selvsagt ;p
SvaraRadera