Det här är en blogg som kommer att starta 2012, men jag har bestämt mig för att göra ett inlägg som förklarar varför jag startat denna blogg.
Det började för mer än fem år sedan. Jag hade tidigare upplevt panikångest men nu började det på allvar. Under tiden som kom blev jag mer och mer sluten till mitt hem. Jag studerade på distans vilket gjorde att min ekonomi klarade av svårigheterna. Min man fick börja sköta alla ärenden som behövdes göras utomhus. På något sätt lyckades jag flytta men jag har sällan varit så trött och mått så dåligt som jag gjorde då.
Detta är inte en blogg om hur synd om mig det är och hur svår min vardag är. Detta ska handla om fakta, om kamp och förhoppningsvis om hur man skapar ett nytt liv för sig. Idag får jag panik när telefonen ringer, när det ringer på dörren ska vi inte tala om, att gå ut i trappuppgången och hämta posten. En oförberedd händelse kan skapa veckor av fysik sjukdom som jag själv undermedvetet ber min kropp utveckla. Det är svårare att arbeta med ångest när man inte mår bra. Friska stunder är det lättare, men de kommer sällan.
Som om inte detta var nog vet inte min familj om detta och eftersom jag bor långt ifrån dem finns det ingen anledning att säga något. Jag vill övervinna detta själv. Mitt mod har kommit ifrån att jag äntligen lyckats att sluta röka. Dessutom ska vi antagligen flytta under året och jag är förbaskat trött på att leva såhär. Jag vill fika på stan, springa i skogen, åka på semester.
Min resa börjar den 1 januari 2012 och jag tänker berätta om både min framgångar och motgångar. Fram tills dess ska jag skapa ett schema att följa för att jag ska kunna veta vad jag ska göra varje dag. Vi ses 2012.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar